Vad har hänt i EU under sommaren?
Här är några av de viktigaste uppdateringarna från FEDMA kring dataskydd, GDPR-granskningar och miljölagstiftning.
Kommissionen ifrågasätter tolkningen av GDPR och ePrivacy
Frustrationen växer inom EU-kommissionen över hur reglerna kring dataskydd tolkas olika i medlemsländerna. Under ett möte med branschrepresentanter lyfte två centrala avdelningar inom kommissionen flera frågor som direkt påverkar hur företag får samla in och använda data. En av de stora frågorna gäller modeller där användare antingen kan betala för en tjänst eller godkänna att deras data används (även kallad pay-or-ok-modeller).
Kommissionen arbetar även vidare med frågan om e-Privacy och ser över om vissa regler kan föras in i GDPR för att förenkla helheten. Fokus ligger bland annat på hur samtycke till kakor ges, och hur man kan minska tröttheten hos användare som ständigt måste göra val. Ett alternativ som diskuteras är att göra det lättare att neka än det är i dag.
Samtidigt uttryckte kommissionen oro över att vissa nationella dataskyddsmyndigheter förlitar sig nästan uteslutande på samtycke som rättslig grund, trots att det finns flera andra alternativ i GDPR. Problemen ligger enligt kommissionen inte i lagen i sig, utan i hur den tillämpas. Man har inga planer på att ändra själva grunden i regelverket men är öppen för förslag som gör det lättare att arbeta rättssäkert och effektivt i praktiken.
Så ska EU göra det enklare för företag att hantera GDPR-granskningar
Europaparlamentet och ministerrådet har nu nått en överenskommelse om ett nytt regelverk som ska styra hur dataskyddsmyndigheter samarbetar när företag granskas i flera EU-länder samtidigt. Syftet är att skapa tydligare och mer rättssäkra processer för företag med verksamhet i flera medlemsstater, något som är vanligt inom digital marknadsföring.
En viktig nyhet är att regelverket tydligt skiljer mellan den som lämnat in ett klagomål och det företag som granskas. Eftersom de har olika roller i processen ska de också ha olika rättigheter. Företag som granskas får rätt att ta del av utredningsmaterialet, och i vissa fall gäller det även för den som klagat om beslutet påverkar den personen direkt.
Det nya regelverket bekräftar också att företag ska kunna lämna synpunkter på ny information som kommer in sent i processen, till exempel under det europeiska dataskyddsrådets hantering av tvister mellan myndigheter. Det här är en fråga som FEDMA har drivit länge.
En annan central förändring är att det blir lättare att lösa ärenden tidigt. Myndigheterna ges möjlighet att hitta en lösning redan i början av processen, innan andra länders dataskyddsmyndigheter kopplas in.
Även hanteringen av sekretess har förtydligats. Företag kan lämna in två versioner av känslig information, där tillsynsmyndigheten sedan avgör vilken information som kan offentliggöras.
Nu återstår bara det formella godkännandet från både ministerrådet och parlamentet innan regelverket kan börja gälla.
EU backar om miljömärkning – Green Claims-direktivet kan dras tillbaka
EU-kommissionen meddelade nyligen att man planerar att dra tillbaka sitt lagförslag om Green Claims-direktivet, ett initiativ som skulle göra det svårare för företag att använda vilseledande miljöpåståenden i sin marknadsföring. Tanken var att företag som säger sig vara hållbara också ska kunna bevisa det med hjälp av verifierad fakta.
Men förslaget har mött hårt motstånd. Kritiker, framför allt från den konservativa sidan i Europaparlamentet, menar att reglerna är för komplicerade och riskerar att skapa onödig byråkrati, särskilt för småföretag. Italiens regering valde att dra tillbaka sitt stöd, vilket ledde till att ett viktigt förhandlingsmöte ställdes in av det polska EU-ordförandeskapet.
Direktivet presenterades 2023 och har varit ett av EU:s främsta verktyg i kampen mot greenwashing. Nu väcker det oro att kommissionen är beredd att släppa frågan helt. Under en debatt i Europaparlamentet uttryckte flera ledamöter frustration över hur processen har hanterats och betonade att det är parlamentet, inte enskilda partigrupper, som ska avgöra hur lagstiftningsarbetet går vidare.
Alla artiklar