”Politiska utskick är inte marknadsföring” – SWEDMA om IMY:s beslut mot M och SD
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har tilldelat Moderaterna och Sverigedemokraterna reprimander för att ha skickat sms och e-postmeddelanden till allmänheten inför valen 2022 och 2024 utan samtycke. Myndigheten bedömer att utskicken utgjort intrång i privatlivet och saknat rättslig grund.
Enligt IMY väger individens rätt till integritet tyngre än partiernas intresse av att nå ut till väljare. Myndigheten beskriver elektroniska utskick som ”särskilt påträngande” och konstaterar att båda partierna därmed brutit mot dataskyddsförordningen (GDPR).
Moderaterna skickade inför riksdagsvalet 2022 ut personligt anpassade videohälsningar via sms och e-post, medan Sverigedemokraterna inför EU-valet 2024 skickade ut ett mass-sms med politiskt budskap. Trots överträdelsen utdelar IMY ingen sanktionsavgift, eftersom agerandet inte bedöms vara systematiskt.
Så här kommenterar vår chefsjurist Mattias Grundström fallet
Myndigheten betonar att elektroniska utskick är ”särskilt påträngande” och hänvisar till den svenska opt-in-regeln för obeställd reklam. Enligt IMY väger skyddet för privatlivet därför tungt i dessa kanaler.
Men det är inte IMY:s uppgift att utvidga e-privacyreglernas räckvidd. Den svenska opt-in-regeln i 19 § marknadsföringslagen (MFL) gäller uttryckligen näringsidkare och marknadsföring, alltså endast kommersiella sammanhang. I tveksamma fall har dessutom grundlagen företräde, vilket även framgår av GDPR. Att omvandla denna kommersiella opt-in-ordning till en generell samtyckesnorm för politiska utskick saknar stöd i både lagtext och systematik.
Även på EU-nivå har lagstiftaren valt en annan väg: den nya EU-förordningen om politisk reklam (EU) 2024/900 fokuserar på transparenskrav och inriktning/targeting, inte på ett generellt samtyckeskrav för kanalanvändning. Om lagstiftaren hade velat införa opt-in för politiska utskick kunde detta ha gjorts där. I stället regleras ”hur” politisk reklam får utformas och inriktas, inte om kanaler som sms/e-post får användas i frånvaro av opt-in.
GDPR ger förstås skydd genom krav på rättslig grund och proportionalitet. Den särskilda invändningsrätten i artikel 21.2 gäller för direktmarknadsföring, medan politiska utskick har ett starkare intresse och därför inte automatiskt omfattas av samma ”per se-tyngd”. I dessa fall ska i stället en intresseavvägning enligt artikel 6.1 f göras, där faktorer som personalisering, frekvens och tydlig avregistreringsmöjlighet vägs in. Att ersätta denna prövning med ett i praktiken generellt samtyckeskrav för politiska utskick går längre än GDPR och ruckar på balansen mellan lagstiftare och tillsynsmyndighet.
Här uppstår också grundlagsrättsliga betänkligheter. Politiska yttranden har ett särskilt skydd enligt tryckfrihetsförordningen (TF), yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och EU-stadgans artikel 11. Ett generellt krav på opt-in för politiska budskap i centrala kommunikationskanaler innebär en begränsning av den politiska åsiktsbildningen. Om en sådan begränsning alls ska införas, måste det ske genom lagstiftning och med en tydlig proportionalitetsbedömning – inte genom myndighetspraxis. Att via GDPR-tillsyn indirekt införa ett kanalförbud utan samtycke riskerar att strida mot både lagstöd och förutsebarhet.
Att principiellt likställa politiska utskick med kommersiell direktmarknadsföring och göra samtycke till norm går längre än vad både MFL, svensk grundlag och EU-rätten medger.
SWEDMAs ståndpunkt
SWEDMA värnar både den personliga integriteten och en fungerande demokratisk dialog. Det är viktigt att respektera gränserna mellan kommersiell marknadsföring och politisk kommunikation.
Alla artiklar