Decembers uppdateringar från FEDMA
Den senaste uppdateringen från FEDMA samlar flera viktiga rättsliga och regulatoriska händelser som påverkar digital marknadsföring i Europa och internationellt. Fokus ligger på utvecklingen av EU:s omnibusinitiativ, tillämpningen av DMA och DSA, samt nya rättsfall som tydliggör ansvar och ramar för direktmarknadsföring.
Omnibusinitiativet om digitalisering och AI i fokus
Det digitala och AI relaterade omnibusinitiativet diskuterades vid FEDMA:s senaste LAC möte den 10 december 2025. Förslaget publicerades av EU kommissionen i november 2025. Rådet arbetar nu med sin position och har aviserat att man vill avsluta processen under första kvartalet 2025. Europaparlamentet siktar i sin tur på tredje kvartalet 2025, samtidigt som en motreaktion mot översynen av integritetsreglerna förväntas.
FEDMA välkomnar i grunden EU kommissionens ambition att förenkla lagstiftningen. Medlemmarna ser positivt på den tydligare definitionen av personuppgifter, som ligger i linje med SRB rättsfallet, samt på införandet av två nya rättsliga grunder för behandling av särskilda kategorier av personuppgifter.
Samtidigt har frågor lyfts om huruvida förändringarna kring missbruk av dataförfrågningar är tillräckliga för att skydda seriösa företag från illvilliga aktörer. Även så kallat browser consent anses riskera att ge webbläsare för stort inflytande. Diskussionerna omfattade också hur artikel 88a förhåller sig till befintliga soft opt in lösningar.
DG Connect deltog i mötet genom Malte Beyer Katzenberger, som presenterade omnibusförslaget och betonade att artiklarna 88a och 88b är centrala i kommissionens förenklingsarbete. Förslagen innebär en rörelse bort från strikt teknikneutralitet för att bättre kunna hantera specifika regulatoriska situationer och den växande samtyckeströttheten.
FEDMA fortsätter sitt arbete med positionsutveckling och påverkansarbete. En särskild arbetsgrupp för omnibusfrågorna inrättas och medlemmar är välkomna att höra av sig om de vill delta.
Tillsyn i EU Meta, X och tillämpningen av DMA och DSA
Enligt Digital Markets Act ska användare i EU ha ett verkligt och effektivt val. Meta bötfälldes i april 2025 för bristande efterlevnad kopplat till modellen Consent-or-Pay. Därefter har bolaget haft en nära dialog med EU-kommissionen. I början av december 2025 erkände kommissionen Metas åtagande att erbjuda användare i EU ett genuint val mellan fullt personaliserad reklam och mindre datadriven annonsering. Dessa alternativ kommer att presenteras för användarna i januari 2026.
Samtidigt beslutade kommissionen om sin första sanktion enligt Digital Services Act genom att bötfälla X med 120 miljoner euro. Sanktionen avser vilseledande designpraxis, ett icke transparent annonsregister samt blockering av forskares tillgång till offentliga data. X har 60 dagar på sig att föreslå åtgärder för att hantera de identifierade bristerna.
Charity soft opt-in
Den brittiska branschorganisationen DMA har haft en central roll i införandet av Section 114 i Data Use and Access Act 2025, som ger välgörenhetsorganisationer möjlighet att kontakta sina supportrar genom en ny soft opt-in-lösning. Syftet är att skapa mer likvärdiga förutsättningar jämfört med kommersiella aktörer.
Samtidigt riskerar ICO:s utkast till vägledning att begränsa tillämpningen och därmed motverka lagstiftarens intention. För att hantera detta har UK DMA tagit fram rapporten DUAA and the Charity Soft Opt-in – The Need to Revisit Regulatory Interpretation och understryker vikten av att vägledningen är praktisk, proportionerlig och anpassad till hur supportrar faktiskt interagerar med välgörenhetsorganisationer.
Samtal om juridik och digital marknadsföring i podcast
Vid Alliance Digitales årliga evenemang samlades Robin De Wouter från FEDMA, Marine Gossa från Alliance Digitale och Ninon Vagner från IAB Europe i ett podcast samtal om den föränderliga regulatoriska miljön. Samtalet berörde bland annat omnibusförslagens ambition om förenkling, debatter om one-click-consent och browser-consent, den franska ATT diskussionen samt utmaningar kopplade till gränsöverskridande tillsyn.
Digital Fairness Act väcker frågor om hur sårbarhet ska definieras, medan Digital Markets Act fortsatt lämnar annonsering utanför sitt transparensområde. Trots dessa utmaningar konstaterades att det finns reella möjligheter att driva på för en mer balanserad, rättvis och innovationsvänlig digital lagstiftning. Ni hittar den här.
EU domstolen skärper ansvaret för marknadsplatser
EU domstolens dom i mål C 492 23 Russmedia Digital och Inform Media innebär en tydlig skärpning av ansvaret enligt GDPR. Marknadsplatsoperatörer kan inte längre förlita sig på argumentet att de enbart tillhandahåller en plattform. De måste istället aktivt hantera personuppgifter, införa tekniska skyddsåtgärder och säkerställa att giltigt samtycke finns.
Domstolen slog fast att marknadsplatsoperatörer är personuppgiftsansvariga för personuppgifter i annonser. Innan publicering ska operatören identifiera annonser som innehåller känsliga uppgifter, kontrollera om annonsören är den person vars uppgifter används och inhämta uttryckligt samtycke. Utan samtycke ska annonsen nekas, om inte någon annan undantagsgrund enligt GDPR är tillämplig. Operatörerna ska även förhindra att känsliga annonser sprids till andra webbplatser. Avgörande är att skyldigheter enligt GDPR inte kan kringgås med hänvisning till undantag i e-handelsregelverket.
EU domstolen om direktmarknadsföring och soft opt-in i freemium modeller
I mål C 654 23 klargör EU domstolen vad som utgör direktmarknadsföring enligt artikel 13.2 i ePrivacy direktivet och hur detta förhåller sig till GDPR.
Målet rörde nyhetsportalen Inteligo Media som erbjöd gratis konton med begränsad åtkomst samt ett dagligt nyhetsbrev. Vid registrering samlades e-postadresser in och användes för att skicka individanpassade nyhetsbrev som marknadsförde betalda prenumerationer. Domstolen prövade om dessa utskick utgjorde direktmarknadsföring kopplad till en försäljning och om ytterligare rättslig grund enligt GDPR krävdes.
EU domstolen slog fast att e-postutskick utgör direktmarknadsföring när de har ett kommersiellt syfte, även om de utformas som redaktionellt innehåll. Gratis konton och nyhetsbrev som ingår i en affärsmodell som syftar till att driva betalande prenumerationer ska betraktas som en försäljning. Domstolen klargjorde även att när artikel 13.2 i e-Privacy är tillämplig är det inte nödvändigt att samtidigt åberopa artikel 6 i GDPR, även om GDPR:s övriga krav såsom transparens fortsatt gäller.
Alla artiklar