”Politiska utskick är inte marknadsföring” – SWEDMA om IMY:s beslut mot M och SD

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har tilldelat Moderaterna och Sverigedemokraterna reprimander för att ha skickat sms och e-postmeddelanden till allmänheten inför valen 2022 och 2024 utan samtycke. Myndigheten bedömer att utskicken utgjort intrång i privatlivet och saknat rättslig grund.

Enligt IMY väger individens rätt till integritet tyngre än partiernas intresse av att nå ut till väljare. Myndigheten beskriver elektroniska utskick som särskilt påträngande och konstaterar att båda partierna därmed brutit mot dataskyddsförordningen, GDPR.

Moderaterna skickade inför riksdagsvalet 2022 ut personligt anpassade videohälsningar via sms och e-post, medan Sverigedemokraterna inför EU-valet 2024 skickade ut ett mass-sms med politiskt budskap. Trots överträdelsen utdelar IMY ingen sanktionsavgift, eftersom agerandet inte bedöms vara systematiskt.

SWEDMAs kommentar till IMY:s beslut

SWEDMAs chefsjurist Mattias Grundström menar att IMY:s resonemang går längre än vad lagstiftningen medger och att myndigheten i praktiken riskerar att jämställa politiska utskick med kommersiell marknadsföring.

Myndigheten betonar att elektroniska utskick är särskilt påträngande och hänvisar till den svenska opt in-regeln för obeställd reklam. Enligt IMY väger skyddet för privatlivet därför tungt i dessa kanaler.

Men det är inte IMY:s uppgift att utvidga e-privacyreglernas räckvidd. Den svenska opt in-regeln i 19 § marknadsföringslagen gäller uttryckligen näringsidkare och marknadsföring, alltså endast kommersiella sammanhang. I tveksamma fall har dessutom grundlagen företräde, vilket även framgår av GDPR. Att omvandla denna kommersiella opt in-ordning till en generell samtyckesnorm för politiska utskick saknar stöd i både lagtext och systematik.

Politisk kommunikation regleras inte som kommersiell marknadsföring

Även på EU-nivå har lagstiftaren valt en annan väg. Den nya EU-förordningen om politisk reklam, EU 2024/900, fokuserar på transparenskrav och inriktning, targeting, men inte på ett generellt samtyckeskrav för val av kanal.

Om lagstiftaren hade velat införa opt in för politiska utskick hade detta kunnat göras där. I stället regleras hur politisk reklam får utformas och riktas, inte om kanaler som sms och e-post får användas i frånvaro av opt in.

GDPR kräver intresseavvägning – inte ett generellt samtyckeskrav

GDPR ger redan ett skydd genom krav på rättslig grund och proportionalitet. Den särskilda invändningsrätten i artikel 21.2 gäller för direktmarknadsföring, medan politiska utskick har ett starkare intresse och därför inte automatiskt omfattas av samma per se-tyngd.

I dessa fall ska i stället en intresseavvägning enligt artikel 6.1 f göras, där faktorer som personalisering, frekvens och tydlig avregistreringsmöjlighet vägs in.

Att ersätta denna prövning med ett i praktiken generellt samtyckeskrav för politiska utskick går längre än GDPR och ruckar på balansen mellan lagstiftare och tillsynsmyndighet.

Grundlagsfrågor gör beslutet särskilt känsligt

Här uppstår också grundlagsrättsliga betänkligheter. Politiska yttranden har ett särskilt skydd enligt tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och EU-stadgans artikel 11.

Ett generellt krav på opt in för politiska budskap i centrala kommunikationskanaler innebär en begränsning av den politiska åsiktsbildningen. Om en sådan begränsning alls ska införas måste det ske genom lagstiftning och med en tydlig proportionalitetsbedömning, inte genom myndighetspraxis.

Att via GDPR-tillsyn indirekt införa ett kanalförbud utan samtycke riskerar att strida mot både lagstöd och förutsebarhet.

SWEDMAs slutsats

Att principiellt likställa politiska utskick med kommersiell direktmarknadsföring och göra samtycke till norm går längre än vad både marknadsföringslagen, svensk grundlag och EU-rätten medger.

SWEDMA värnar både den personliga integriteten och en fungerande demokratisk dialog. Det är viktigt att respektera gränserna mellan kommersiell marknadsföring och politisk kommunikation.