Junis uppdateringar från FEDMA

Publicerad: 22 juni 2026
Skriven av: Minna Torstensson

Ny styrelse, digitalt förtroende och AI i praktiken

Här sammanfattar vi några av de viktigaste juniuppdateringarna från FEDMAs arbete och utvecklingen i omvärlden.

FEDMA får ny styrelse för 2026 till 2029

Den 4 juni meddelade FEDMA att organisationen har utsett en ny styrelse för mandatperioden 2026 till 2029. Styrelsen samlar ledande röster från Europas ekosystem för datadriven marknadsföring och ska vägleda FEDMAs strategiska prioriteringar, stärka dialogen med beslutsfattare och bidra till utvecklingen av ansvarsfull och innovativ datadriven marknadsföring.

För SWEDMA är det särskilt glädjande att Mattias Grundström, Public Affairs på SWEDMA, har valts till Co-Chair tillsammans med Sachiko Scheuing, European Privacy & AI Officer på Acxiom.

Den nya styrelsen består av Mattias Grundström, Sachiko Scheuing, Axel Tandberg, André Novais de Paula, Cesar Tello, Joachim Fauth, Magdalena Brzeska, Marine Gossa och Martin Nitsche.

Digital Fairness Act: EU-kommissionen tar sikte på tydligare regler och stärkt användarkontroll

Vid ett rundabordssamtal den 11 juni med M.M. Kanellopoulou från DG JUST diskuterades den kommande Digital Fairness Act, DFA, mer ingående. Initiativet väntas framför allt fokusera på att hantera bristande efterlevnad som uppstår till följd av otydliga eller fragmenterade regler. I konsekvensanalysen lyfts rättslig osäkerhet fram som ett centralt problem att åtgärda.

Digital Fairness Act väntas ta sikte på sex huvudsakliga kategorier av problematiska metoder:

1. Dark patterns, genom ett förtydligande av direktivet om otillbörliga affärsmetoder, UCPD.
2. Metoder som maximerar konsumtion och uppmärksamhet, med ett tydligare fokus på användarkontroll.
3. Otillbörlig personalisering, bland annat genom att täppa till befintliga rättsliga luckor. Det gäller särskilt genom ett utökat skydd kopplat till profilering av minderåriga och ett större fokus på sårbarheter i digitala miljöer.
4. Starkare transparenskrav för influencers.
5. Tydligare regler för prissättningsmetoder, såsom dynamisk prissättning.
6. Mer harmoniserade regler för digitala avtal och abonnemang, särskilt för att underlätta uppsägning och stärka användarkontrollen.

Utöver dessa kärnområden börjar flera horisontella delar ta form. Digital Fairness Act väntas bland annat innehålla förenklingsåtgärder för avtal som inte ingås av människor, till exempel interaktioner som involverar AI-agenter. Även begreppet konsumentsårbarhet väntas utvecklas vidare, med särskilt fokus på digitala miljöer och skyldigheter för aktörer som har insyn i användares sårbara situationer.

Exempel på självreglering har lyfts fram positivt i diskussionerna. Samtidigt finns det i nuläget inga indikationer på att Digital Fairness Act kommer att innehålla särskilda incitament för att främja sådana arbetssätt.

Digital Networks Act: LIBE signalerar stark koppling till GDPR

Två utkast till yttranden om Digital Networks Act, DNA, har nyligen publicerats: ett från LIBE, med Ana Vasconcelos som rapportör, och ett från IMCO, med Stéphanie Yon-Courtin som rapportör. Noterbart är att inget av yttrandena behandlar de bestämmelser som väntas föras över från ePrivacy-direktivet till Digital Networks Act.

LIBE:s rapport lägger däremot stor vikt vid relationen till GDPR. Rapporten introducerar en så kallad “without prejudice”-klausul, som tydliggör att all behandling av personuppgifter inom ramen för DNA måste följa GDPR och ePrivacy-regelverket.

Flera föreslagna ändringar stärker denna inriktning. En ändring skulle kräva giltigt GDPR-samtycke för all användning av kommunikationsdata för annonseringsändamål. En annan skulle förbjuda att sådant samtycke görs till ett villkor för att få tillgång till samhällsomfattande tjänster.

Rapporten uppmanar även kommissionen att, efter samråd med EDPB och BEREC, bedöma om ePrivacy-direktivet på sikt bör införlivas i GDPR.

Sammantaget tyder LIBE:s tidiga positionering på en tydlig ambition att förankra Digital Networks Act starkt i GDPR-ramverket.

EU-domstolsmål om bolagsregisterdata kan påverka B2B-användning

En begäran om förhandsavgörande i EU-domstolen, C-188/26, väcker frågor om tillgång till och vidareanvändning av bolagsregisterdata. Utfallet kan få betydelse för B2B-marknadsföring och datadrivna tjänster.

Tvisten rör den nederländska handelskammaren, KvK, och aktörer som tillhandahåller företagsinformation. En central fråga är om ett offentligt bolagsregister kan åberopa särskild databasrätt och använda den för att begränsa vidare användning och återförsäljning av registerdata.

Domstolen ska också klargöra hur långt begreppet ”vidareanvändning” enligt öppna data-direktivet sträcker sig, samt hur detta samspelar med GDPR.

Beroende på utgången kan domen begränsa tillgången till och användbarheten av offentlig data, även för tjänster som bygger på företagsinformation för B2B-marknadsföring.

FEDMA tar fram en position för att bedöma och lyfta den praktiska påverkan på B2B-marknadsföring. Intressenter kan lämna synpunkter fram till den 4 juli 2026.