Meny

  • Nyheter
  • Event
  • Juridik
    • Svensk branschkod för integritetsskydd vid marknadsföring
    • Fråga juristen
    • Information om GDPR
      • FAQ om GDPR
    • Integritetspolicy
    • Juristspalten
    • ADMA – auktoriserad data- och marketingansvarig
      • ADMA – auktoriserad data- och marketingansvarig, brush-up
  • Reklamspärr
    • NIX adresserat
      • NIX adresserat – konsumentinformation
      • NIX adresserat – företagsinformation
      • NIX adresserat – återförsäljare
    • NIX-Telefon
    • Nej tack till reklam
    • NIX-nämnden
  • Rapporter
    • Beställning av Lojalitetsprogramindex 2019
    • Beställning av Martech Report 2020
  • Trygg Data
  • Medlemskap
    • Bli medlem
      • Anslut ditt företag eller din organisation
    • Befintliga medlemmar
    • Detta är SWEDMA
  • Om oss
    • Medarbetare
    • Styrelse
    • Valnämnd
    • Revisorer
    • Stadgar
    • DMA i världen
  • Kontakt
    • Prenumerera på information
  • Nyheter
  • Event
  • Juridik
    • Svensk branschkod för integritetsskydd vid marknadsföring
    • Fråga juristen
    • Information om GDPR
      • FAQ om GDPR
    • Integritetspolicy
    • Juristspalten
    • ADMA – auktoriserad data- och marketingansvarig
      • ADMA – auktoriserad data- och marketingansvarig, brush-up
  • Reklamspärr
    • NIX adresserat
      • NIX adresserat – konsumentinformation
      • NIX adresserat – företagsinformation
      • NIX adresserat – återförsäljare
    • NIX-Telefon
    • Nej tack till reklam
    • NIX-nämnden
  • Rapporter
    • Beställning av Lojalitetsprogramindex 2019
    • Beställning av Martech Report 2020
  • Trygg Data
  • Medlemskap
    • Bli medlem
      • Anslut ditt företag eller din organisation
    • Befintliga medlemmar
    • Detta är SWEDMA
  • Om oss
    • Medarbetare
    • Styrelse
    • Valnämnd
    • Revisorer
    • Stadgar
    • DMA i världen
  • Kontakt
    • Prenumerera på information

Analys av dom mot mySafety

16 januari 2015 av Camilla Sjögren

Analys av Marknadsdomstolens dom i KOs ärende mot mySafety avgivet den 23 december 2014:

Konsumentombudsmannen (KO) stämde i december 2013 mySafety i Marknadsdomstolen (MD) på tre punkter där man ansåg att företaget brutit mot marknadsföringslagen:

  1. Utskick av fakturor, påminnelser om fakturor och inkassokrav
  2. Utskick av erbjudanden om förlängning och påminnelser om erbjudanden om förlängning
  3. Påminnelse om rätt till uppsägning vid automatisk avtalsförlängning

MD valde att fria mySafety på två punkter (1 och 3) men valde att gå på KOs linje på punkten 2 och förbjuder mySafety AB vid vite om en miljon kr att vid marknadsföring av spår- och spärrtjänster gentemot konsumenter, på det sätt som skett enligt det av KO till MD inlämnade brevet eller väsentligen samma sätt, efter en för konsumenterna kostnadsfri pröva-på-period, skicka erbjudanden som innehåller inbetalningskort avseende de marknadsförda tjänsterna.

Bakgrund
Från januari 2012 och därefter tog Konsumentverket och KO emot över 500 anmälningar mot mySafetys marknadsföringsutskick rörande de tjänster som företaget tillhandahåller. Utskicken omfattade brev och påminnelsebrev med marknadsföringsmaterial för mySafetys tjänster riktade till privatpersoner, till vilka ett betalningskort bifogats. I vissa fall hade även inkassokrav skickats ut till personer som ansåg att de inte hade ett avtal med företaget.

KO ansåg att mySafety till konsumenter:

  • skickat fakturor, påminnelser och inkassokrav vilket gett konsumenterna intryck av att de redan beställt produkterna, trots att så inte varit fallet, dvs. fakturaskojeri.
  • underlåtit att inför så kallad automatisk avtalsförlängning i lämplig form och i rimlig tid:
    • dels påminna konsumenten om att uppsägning ska ske,
    • dels informera om konsekvensen av utebliven uppsägning.

mySaftey bestred å sin sida KOs påståenden om att man brutit mot marknadsföringslagen. Företaget anser inte att det skulle vara otillbörligt i sig att bolaget skickar ut ett erbjudande med en betalningsavi eller ett erbjudande innehållande betalningsuppgifter.

mySafety bestred även att något av utskicken skulle ge kunden ett befogat intryck av att han eller hon redan har beställt tjänsterna som brevet gäller. Detta då:

  • Rubriken i erbjudandebrevet till prova på-kunderna var ”Erbjudande om förlängning!”.
  • Med fet och kursiverad text framgick det även senare i brevet att ”[v]id utebliven betalning upphör tjänsten att vara aktiv. Du behöver inte kontakta oss eller återsända något.”

Ingenstans gav det enligt mySafety intryck av att kunden skulle krävas på betalning om kunden inte agerade eller att kunden skulle vara bunden av tjänsten (tvärtom angavs det att kunden inte blev bunden).

Samma argumentation gällde även de erbjudanden som gått till tidigare kunder om att återuppta tjänsten.

Däremot erkände mySafety att man till följd av ett systemfel vid ett enskilt tillfälle, i december 2012, av misstag hade låtit skicka inkassobrev till 326 personer som inte borde fått det.

MD biföll endast KOs talan när det gällde Utskick av erbjudanden om förlängning och påminnelser om erbjudanden om förlängning och då endast för de spår- och spärrtjänster som har haft en kostnadsfri prova-på-period. MD förbjöd mySafety att vid dessa tillfällen använda sig av brevet, eller något som i all väsentlighet är liknande utformat, som KO inlämnade som bevis till MD. Skälen till detta var:

  • Erbjudandets grafiska utformning som, enligt MD, gav ett formellt intryck.
  • Att man använde ordet ”förfallodatum” i stället för ”erbjudandet gäller till” alternativt ”giltighetstid”

Bifallandet var dock inte enigt eftersom en ledamot särskrev sig och ville fria mySafety helt. Han ansåg att det klart framgick av hela brevet att det rörde sig om ett erbjudande.

Konsekvenser för DM-industrin
SWEDMA anser inte att denna dom förbjuder företag att skicka med inbetalningskort när man erbjuder en blivande kund en ny tjänst alternativt försöker förmå en existerande kund att fortsätta vara kund. Vad som är viktigt är att man vid utformningen av brevet tydligt visar att det rör sig om ett erbjudande. Detta kan göras genom att man använder sig av en annan grafisk utformning av ordet ”erbjudande”, en signalfärg eller på något annat sätt säkerställer att betraktaren direkt ser det och att man därigenom säkerställer att personen förstår att det rör sig om ett marknadsföringsutskick.

Vidare kan man inte använda sig av ordet ”förfallodatum” utan i stället använda sig av ord som har liknande innebörd, exempelvis ”erbjudandet gäller till” eller ”giltighetstid”. Även detta ord bör vara utformat på ett sätt som sticker ut från den övriga texten, genom antingen den grafiska utformningen eller genom användandet av en signalfärg.

Arkiverad under: Juridik & etik, Juristspalten, Nyheter Taggad som: direktmarknadsföring, direktreklam, dm, dr, etik, juridik, kommentar, kreativitet, marknadsföring, postalt, reklam

Senaste artiklarna

  • Många svenskar i ECHO Awards jury 2021
  • Vi börjar nu summera ett intensivt år tillsammans med alla er medlemmar och nätverk
  • Mycket på gång hos SWEDMA
  • Martech rapport 2020
  • Trygg Data - certifiera dig nu
  • Sommarhälsningar med data i fokus
  • Corona - Sjukdomen som drabbar både människor och företag
  • Guldnyckeln nummer 38
  • Swedma Certifiering för integritetsskydd vid marknadsföring
  • Data, personuppgifter och marknadsföring i Coronatider

Kommande event

  • Webinar: Eyes don’t lie. Så når du bättre medieeffekt med hjälp av Eye Tracking
  • Utbildning: Skapa affärsmöjligheter och arbeta datadrivet med LinkedIn & Social Selling.
  • Utbildning: Självledarskap – skapa struktur, handlingskraft och välmående in i 2021
  • Utbildning: Bli auktoriserad data- och marketingansvarig
  • NIX-nämnden
  • FEDMA
  • ICC
  • NIX-Telefon
  • Reklamombudsmannen

Klara Östra Kyrkogata 2 B
111 52 Stockholm
Tel: +46 8 534 802 60
E-post: direkt@swedma.se

Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.Ok